Detta året har gått från att ha varit riktigt dåligt till toppen. Ett år som började med jobbig skolgång utan att riktigt veta vad man tillhör eller vem man är till ett som slutar med ändå en hyfsad termin i skolan där jag mått bättre än på flera år.

Jag har för första gången sedan jag var 3 år åkt skidor i Sälen, haft godisförbud, strosat runt i olika städer och byar och hittat en gammal vän. Jag har även haft en av de bästa somrarna i mitt liv som jag haft tillsammans med de bästa vännerna man kan ha, varit på 2 riktigt bra läger och träffat nya vänner för livet, upplevt vackra solnedgångar och rest runt med tåg och buss. I höst har jag läst och blivit förälskad i Harry Potter serien, varit på ännu ett läger, gått mitt första riktiga luciatåg, struntat i att plugga för att det suger och ändå fått bra betyg och firat en riktigt bra jul även fast vi inte hade så mycket julklappar. 

 

Som tidigare sagt har allt inte bara varit toppen. Det är så lätt att man får den bilden. Jag slutade skolan med tårar och fasade under hela sommarlovet hur det skulle bli när höstterminen skulle börja. Kanske var det därför det blev så bra, för att jag förväntade allt utom att ha det bra. Jag måste också tacka vänner och familj för att de har varit så snälla och stöttat mig hela tiden och för all bön de har givit. Skulle nog aldrig klarat det utan dom!

Det jag vill säga med detta är att: man kan ha det hur jobbigt som helst och hamna riktigt i träsket, det kommer vi alla göra någon gång i livet, men ge inte upp. DET BLIR BÄTTRE. Kanske inte på några dagar, veckor eller till och med månader, men orkar man hålla ut under den jobbiga tiden får man det tillbaka tillslut. 

Detta året har varit riktigt jobbigt, men det har också varit ett av de bästa i mitt liv.